Opposite to "the Oberoi"

Lördagskvällen startade i Library bar och fortsatte ner till Athina (jag har fått mitt platinumkort nu) som var riktigt packat. Vi sprang på det holländska gänget som vi hängt lite med på privatfesten i onsdags (på park) samt T och ”The dancer” som också var där.

När klockan närmade sig 02:00 så började det gå rykten om att det var efterfest på trettonde våningen ”Opposite to the Oberoi” och både jag och GA kände att om alla ska dit så drar väl vi med också.

När vi satt i bilen och tutade oss ut på ”Airport road” så slog det oss att vi inte visste vem det var som hade efterfesten och av erfarenhet så kände vi att vakterna som sitter vid lite finare communities inte lika lät släpper in obehöriga (Do you know who I am fungerar inte smärtfritt alla gånger med andra ord) och kanske skulle krångla.

Men men... Vi tuffade på, svängde in mot ett jäkligt stort komplex mittemot hotell Oberoi, vevade ner rutan och sa ”We’re going to an after party on the thirteenth floor”. Jag blev faktiskt ganska förvånad över att de bara vinkade in oss och pekade mot hissen.

När vi kom upp var det helt galet! Högst upp i skrapan så fanns det nämligen en representationsvåning utformad som en stor jäkla bar med dansgolv. Utanför baren sträckte sig en gigantisk terrass som säkert var över hundra kvadratmeter och därifrån såg man banne mig hela Bangalore. Det var riktigt nice.

Holländarna kom
D&G Indierna kom
T och ”The dancer” kom

Hmm nu när jag tänker efter så var det banne mig hela VIP-sektionen på Athina som kom dit och man kan nog lugnt säga att festen liksom bara flyttade från Athina till ”Opposite to the Oberoi” och eftersom huset var ett företagskomplex och vi var högst upp så kunde vi köra jäkligt hög musik utan att någon gnällde.

Jag kom hem strax efter 03:00.

Söndagen var som i en dimma med tokmoffning av Citrus champagnebrunch och siesta vid poolen.

The cheesy farm boy tan

Min hellboy-bränna har lagt sig lite nu och har faktiskt börjat övergå till knallbrun. Det dumma är att jag fortfarande ser filmjölksvit ut på ryggen vilket ser lätt fånigt ut, en hederlig gammal bonnbränna med andra ord. Det blir nog till att sola rygg för hela slanten i helgen.

Igår hade jag en riktig slapp-kväll med TV-tittande, Wanley-mat och ostmackor. Yes ni läser alldeles korrekt för jag har faktiskt äntligen hittat ost i det här landet. Jag trodde att Bangaloreanerna endast levde på masala men jag hade fel, just nu har jag både indisk gouda och cheddar hemma i kylen.

Ha!

By the way så somnade jag jäkligt fort efter ostmackeproppningen så gårdagens grusighet i ögonen är borta nu. Jag är fit for fight, redo för nya bravader.

TGIF.

Fett med fett len

Holy schmoly igår natt var kalas. Festen var helflippad med snittar, gratis sprit och ett ordentligt drag som gjorde att jag inte släntrade hem förrän strax innan tre i morse. Malini Ramani var en riktig hottie och hon var typ bästis med G, min gamle partajkompis (AKA "Stylisten") vilket gjorde att vi fick drinkarna extra snabbt i baren.

Today I’m a bit grusig in my eyes.

Triad

Igår blev det lite viktträning på Leela med RN och GA innan vi tog några varv i poolen (jag bombade mest) och softade i loungen. Det var nice att ha ett litet gäng som kunde sitta och käka pasta och dricka öl tills den där känslan av att man nog borde dra sig hemåt då det är en morgondag som stundar dök upp.

Ikväll är det Malini Ramani –festen så det blir nog riktigt nice. Vi ska ta några drinkar på 13th floor och njuta av utsikten strax innan.

Oups nu måste jag iväg på ett stormöte.

So long!

i.t-ALIA

Gårdagskvällen spenderades på i.t-ALIA med R som har nya planer och troligtvis dumpar Oriflame mot ett nytt ”up and coming” -erbjudande. Well, det var hur som helst kvällens diskussion i ett nötskal.

Jag hade fått en inbjudan till den syditalienska vecka som i.t-ALIA satt upp med Mr. Piero Rainone vid grytorna (Head Instructor, ICIF) och det var faktiskt riktigt nice. Jag käkade ett torn av tomat och mozarella till förrätt och slukade sedan en fin liten högklassig tenderloin. Det som störde mig var dock att de gav oss en för-förrätt bestående av en liten pluttig toast med parmesan och balsamico-gegga. Det störande var inte den piffiga för-förrätten i sig utan parmesanen, det finns ju ingen parmesan i Bangalore!?

När jag frågade så sa de att de importerat själva.

Jaha ja, jäkla finlirare.

Prissänkningar väntas?

Oj gud vad bra att Systembolaget vill ”ge något tillbaka” och jäklar vad trevligt när de sänker priset på vin som i nuläget kostar 60 till att kosta 59 SEK (och vissa dyra viner kommer att gå ner i pris ääääännu mer).

Dra åt helvete äckliga jävla sossemonopol! Jag avskyr er så mycket att jag trillar av stolen…

Orutinerat

Efter lördagens partaj med H och G så samlade jag och G söndagskrafterna vid Leelas pool, det var Bangalorevarmt (hett) men jäkligt molnigt. Man kan säga att solen visade sig var sjätte-åttonde minut och strålade oss i snitt trettio sekunder innan den gick i moln igen, med lite bad och lite mat så kändes den knappt om man säger så.

Big misstake.

Idag ser jag ut som en hummer, och då menar jag inte de fyrkantiga bilarna som rullar runt på gatorna likt uppstoppade containrar utan sådana man får i skaldjursplateaun på ”hoffen”. Ordentligt kokta.

Darn, I look like hellboy!

Malini Ramani

Jag har fått en inbjudan till ett så kallat ”private party” på the park nästa onsdag med den (mest i Indien men även i Europa) kända designern Malini Ramani och tänkte slå mina nätverksplaner i lås och ta med mig RN (som är tillbaka i Indien) och den halvsvenne som jag mötte igår på Leela.



Halvsvennen är egentligen uppvuxen i Genève men då hans mamma är svensk och han funderar på att flytta till Stockholm för en trainee-tjänst på MTG (Då hans pappa känner någon i styrelsen) så räknas han som svensk från och med nu. Förresten så ska vi väl inte vara "picky" och diskutera ihjäl oss kring svenskhet med tanke på att mina föräldrar är från Spanien hehehe.

TGIF, ikväll blir det party party på Athina.

Mycket på G

Jag fick iväg ett mail till RN igår angående vilka papper som behövs och hur man går till väga när man ska sätta upp bolag här i Indien. Även om han varit pillemarisk ett tag så tar jag för givet att det blir Indien för honom ”full time” framöver. Huruvida det blir Bangalore eller Delhi får nog framtiden utvisa men med tanke på att ”det nya” ska vara IT-relaterat (då han ska ha STPI-licensen) så pekar det nog åt Bangalore i alla fall.

Jag kanske får min första heltidsbosatta Stureplans-Svenne att dagligfesta med här inom kort?

Nice shit.

Bloggskugga

Jag hade lite problem med nätet igår, det var allmänt lite strul med mail och vissa sidor dök inte upp som de skulle osv. Jag började höra med M om hon exempelvis kunde se bloggarna på blogspot för så fort jag skulle in och surfa på dem så fick jag upp en ”page can not be found” –sida.

Nåväl, det fungerade hos henne så jag antog att det var en lokal ISP som dött eller en indisk DNS eller liknande för det var bara adresser kopplade till blogspot jag inte fick upp och jag kunde forfarande posta inlägg via adressen blogger.com

Efter ett pass på Leela (jag sa ju att jag skulle bosätta mig här) och en ordentlig omgång ångbastu så satt jag i relaxen och läste ”The Economic times” och fick till min fasa läsa om att det var Indiska regeringen som via ISPI (Internet Service providers of India) blockat alla bloggar för de gillade inte ryktesspridningen som skedde på dessa efter attentatet i Bombay alldeles nyligen.

What!?

Man skulle kunna tro att man bodde i censurens Kina.

Networking

Jag måste säga att Leela SPA är sjukt bra för networking då alla som går där antingen är utlänningar eller snorrika. Jag säger ju såklart inte att networking bara hör de snorrika till men på något sätt så är människor högt uppsatta i bolag på något sätt alltid mer nyfikna på andra människor (i samma position) och faktiskt mycket mer öppna än gemene man (jag tror att det är den ständige lille säljaren som bor i dem).

Hur som helst så sprang jag på två amerikanare i helgen som drog med mig på HSBC-fest (bank-partaj) och igår sprang jag på två indier som var uppvuxna på Canariaöarna som jag kunde prata lite spanska med.

It’s the shit!

Not that flexible

Jag sprang på en ”personal trainer” som är lite av en hustomte i Leelas gym och eftersom det var ganska tomt på lördagförmiddagen, ja det var faktiskt bara jag och han i lokalerna, så bad jag honom om lite hjälp med att köra axlar och triceps.

Ohhh my god, har nog inte varit så slut efter ett pass tidigare och det värsta var ju när jag bad honom om hjälp med att stretcha lite efter det att han kört skiten ur mig. Det var ”no retreat, no surrender” for hela slanten och han vek mig dubbel i diverse yoga övningar och muttrade om att ”You are strong but not that flexible sir”.

Pfew!

Hänga på "Hoffen"

Igår hade jag gathering med en affärsbekant från förr, HS och hans gäng har jag jobbat med under åren 2003-2005 och deras bolag startade upp lite parallellt med vårt, så det var lite småkul att kliva in i deras nyuppsatta utvecklingskontor här i Bangalore.

Efter rundvisningen på kontoret så tog vi en sväng ner till Citrus, svullade kolgrillat och små söta desserter samtidigt som jag fick stora genomgången angående bolagets expansion och framtid. I någon halvtimme så kändes det precis som att vara tillbaka i Stockholm, sitta på Sturehof, samtidigt som någon maler på om affärsplaner och framtidsutsikter.

HS blir kvar i Bangalore en vecka till och sen drar han hem till Stockholm via ett uppbokat möte i Delhi... Bangalore är snabbvisiternas mecka.

Fikon

Jag har pallat fikon men de smakar faktiskt inte så mycket alls om jag ska vara ärlig... Lite sött. Typ.

Horan Stop Signal!

Alla bussar och sega fordon här nere har två nästan obligatoriska skyltar på bakluckan (fråga mig inte varför). Den ena säger typ ”OK Horn” som i stort sett betyder att om han kör lite sluddrigt eller om du vill åka förbi så är det OK att tuta. Den andra säger ”Stop Signal” och den har jag nog inte riktigt fattat men folk säger att den betyder att de typ stannar vid rödljus (ehhh, okej?).

Hur som helst så körde jag bakom den här plåtburksbilen med den ypperligt självkluddade skylt-tolkningen i morse (se bild).

Jaaa, jag är omogen men jag flinade ändå mest över den uppmanande tonen.

Holy macarony!

Mitt i värsta rusningstid exploderade sju kraftfulla bomber på olika pendeltåg och perronger i Bombay. Minst 135 människor dödades och över 250 skadades i gårdagens attacker…

Just nu känns det ganska tryggt att vara bosatt söderut i det här strutformade landet och jag hoppas att det inte vevar igång någon ny konflikt med Kashmir eller att det på nytt puttrar igång något mutter med Pakistan i de här svallvågorna.

Inte nog med att det vore ett humanitärt och demokratiskt nederlag, mina flygbiljetter skulle nog eskalera rejält prismässigt.

Hmm frågan är om jag skulle vilja flyga alls?

Träningsvärk

Jag har börjat hänga på gym igen (även om Leela kallar sin anläggning för SPA) och har tänkt att det ska bli minst fyra gånger i veckan. Eller hmm jag ska nog vara där minst en timme varje dag och tröttnar jag på att lyfta skrot så kan jag alltid hänga i de gosiga morgonrockarna och svulla frukt, slappa i den supervarma bubbelpoolen, hänga i ångbastun, simma i utepoolen och så vidare (ja ni fattar).

Leela spa will be my second home.

Helgens bravader

Fredagen slutade i ett ganska ordentligt sjöslag när jag drog med mig S och en höjdare från Purvankara (stort byggarkonglomerat) till Athina. De hade riggat en liten scen strax utanför VIP-baren där det satt en liten afrikan och spelade trummor till salsa-house samtidigt som de hade en MC som drog sina bästa rhymes. Nice shit faktskt men det var knökfullt och trots att jag var nöjd över att jag fick mitt planerade snack med MS (Unit head, Athina) så var det nog lite för ”crowded” för ställets bästa (lite som lilla baren på Riche).

Lördagen som skulle spenderats med shopping försvann i en ordentlig sovmorgon och lite frukost på Barista och kvällen som skulle ha varit partaj slutade med att jag (själv) slank in en sväng på park och morsade på N, sippade på en Kingfisher och mumsade några spicy förrätter. Jäkligt tråkigt att spendera lördagskvällen själv faktiskt men jag har ju inget possie här direkt och när B är i Delhi, R är på semester och S hänger med sin familj så har nöden ingen lag.

Söndag blev en sväng till ”The Forum” (fin och stor galleria) där jag flanerade bort morgontimmarna, köpte en ”Bangalore restaurant guide” (tydligen finns det typ 1000 restaranger här!) och drack cappucino på ”Cafe coffe day”.

Efter det var jag så seg så jag åkte till Leela och låg vid poolen tills det halvmörknade och det bara var jag och två asiatiska affärsmän kvar.

Frulle

Jag har minst två generationer av dåliga frukostätare i ryggen så man kan säga att saken i sig sitter i generna. Min pappa drack kaffe till frukost och åt en näve marie-kex och min farmor kunde gå fram till lunchtid utan att tänka på mat.

Äpplet faller som sagt aldrig långt från trädet och mina frukostvanor är också ganska dåliga för att inte säga obefintliga. Det enda som gör att jag inte ger upp frukosten helt är alla hälsonissar som säger att det är dagens viktigaste mål och det ena med det tredje.

Indierna stirrar på mig och säger bara ohhhh när jag påstår att lunchen är dagens första mål mat och trycker på mig den ena huskuren efter den andra.

Hur som helst så har jag börjat med papaya nu, de säger att om man slevar i sig en stor papaya så får man i sig ett superbt dagsbehov av vitaminer och hmm ja ibland så tror jag på vad indierna säger.

Speciellt när det är så jäkla gott.

Good fuel promise

När vi tog ett stopp från morgontrafiken, för att fylla tanken på HP-fuel, så såg jag ett av de märkligaste bensinreklampåhitten jag sett någonsin. Deras kampanj bygger på att de är så stolta över renheten i sin bensin att de erbjuder ett test för att se hur fin och äkta den är. Jag menar ehhh är det ovanligt med bensin som inte är utspädd med vatten eller?

Bara punchlinen går ju till historien; ”Good fuel promise”. My god, jag får vibbar till reklamens första tidsera där alla ”lovade” att deras produkt var den bästa.

De är ju lite efter, och lite crazy de här indierna...

Högersväng

Jag har lyckats få min första trafikbot och med tanke på den galna trafiken i kombination med min biltjuvestyle att ratta runt i den så är det väl egentligen konstigt att det inte hänt förr. På något sätt så tappar man respekten för polisen och myndigheterna när man vet hur mycket böterna maximalt kan sluta på och hur lättmutade alla är.

Nåväl det var sent och jag orkade inte med att stå i en bilkö så jag drog en högersväng där man inte får och blev invinkad av en liten gubbe i brun kostym.

Police: You can’t turn right here!
Jag: I did not see the sign, it’s so dark
Police: Show me your license, it’s a 300 Rs fine
Jag: Do you know who I am?
Police: You have to pay 300 Rs
Jag: I only have 10 Rs
Police: Ohhh no no it’s at least 200 Rs fine
Jag: I’ll give you 100 Rs but I want a receipt
Police: Ohhh no you must be joking it is a 300 Rs fine
Jag: Do you know who I am?
Police: wait sir.
Police: 100 Rs will do sir, here’s the receipt

Jag är mest nöjd over prutmånen och i svenska kronor så är det väl kring 13-15 SEK beroende på växlingskurs så det är väl inte så att jag skadats ekonomiskt direkt. Jag tar nog högersvängen hem idag igen…

Kuckelimuckmedicin

Igår när jag gick och beklagade mig över ont i kroppen, ont i huvudet, snorigheten och all den där hostan så svängde städerskan ihop en soppa till mig. Hon sa något i stil med att ”Den här rensar ut skiten ur kroppen på dig” eller liknande (I don’t speak her language).

Det smakade starkt och hetsigt av vitlök med peppar och brände i hela munnen och i halsen. Jag hade en sisådär två-tre personers publik som mest smålog lite när jag surplade i mig soppan och frågade om den var ”för spicy” för min smak.

Well, jag hade nog tur som hade bortdomnade smaklökar.

Idag mår jag som en lärka, förvisso lite snorig men allt det onda är borta. Det känns som att jag har kvar en liten vanlig förkylning som jag kan snyta ur mig vilken sekund som helst.

Skönt.

Snörvel

Jag är sjuk idag och ska gå hem tidigare. Min tjej gav mig en halvinfluensa redan i Sverige och den har jag dragits med i flera dagar nu.

Jag sov skitdåligt inatt och hostade mest.

Vanligtvis så sover jag som en stock, alltså verkligen, somnar vid 23:00 för att vakna upp prick 07:00 som om jag vore en maskin. Ingenting kan störa min sömn.

Nu när jag snörvlade och knappt sov alls så märkte jag hur mycket oväsen det är på natten och hur väldigt tidigt de vaknar upp här i Indien. Böneutropare, flygplan som landar jäkligt nära på flygplatsen, skrikande försäljare, hundslagsmål, trafiken, byggarbetsplatsoväsen…

Egentligen så undrar jag hur jag kunnat sova så lugnt i den här miljön överhuvudtaget men antar att Stockholm och Linnégatan 20 med öppen balkongdörr på sommaren varit en god träning (speciellt när de stänger ”hotellet” kring 01:00 och alla skränande partajare ska vidare till Grodan).

Kalas + Flipp

Hela havet stormade i helgen. Jag flippade över M och några grejer som fick mig att känna olust inför framtiden och det hela resulterade i ett drama som i stort sett sög energi ur hela söndagen. Idag känns det dock bättre, jag behövde en urladdning i den här storleken för att vara säker på att jag vill ge mig in i det här.

Fredagen och lördagen gick dock i festens tecken, med hallabalo på ”Park” och ”Athina”. Man kan säga att festandet gick så pass bra att jag på lördagen fick inbjudan till ”radio citys” 5-års fest som gick av stapeln på söndagskvällen. Jo jag vet att det är galet att ha fest på en söndag men de ville verkligen fira femårsdagen exakt på den dagen då de fyllde år.

Radiofesten var ett riktigt sjöslag med fri bar och influgen DJ från London. Jag tog det dock lugnt (energin var ju som sagt låg) med några vitalizers en vodka redbull och en whiskey soda som minimalt ”track record” den kvällen.