Monkey vs Squirrel

Jag vaknade av ett jäkla hallabalo i morse, det lät som att ekorrarna i träden utanför hade fått besök av en apa. Tokhöga ap/ekorr-pip blandade med kråkrax gjorde förvisso det hela aningens exotiskt men mest hopplöst tröttsamt.

För första gången på länge kunde jag utan dåligt samvete tänka tillbaka på den där ekorren som jag sköt ner med luftgevär en solig lågstadiedag på 80-talet.

Har inte dåligt samvete för kråkorna jag pangade heller.

Alls.

Helg

Försöket att ha en lite lugn helg gick sådääär. Fredagskvällen på ”Blue ginger” var nice, vi åt smarrigt och njöt av den piffiga miljön i fulla drag. När vi planerat att dra oss hemåt efter tretimmarsmiddagen så sprang vi på U och asiaterna (jobbar med textilexport) ute på parkeringen (de hade varit på blue bar). Efter en kort diskussion om huruvida U gillade Ps rumpa (hon klängde duktigt) så insisterade de på att vi skulle följa med dem ut på efterfest i ”Diamond district”... Well, off we went och partyt höll i sig fram till småtimmarna.

Lördagen var lugn med brunch på ”Inch”, shopping på ”The Forum” och middag på ”Harima” (sjukt fin sushi).

Söndagen var tänkt som en enkel brunch på Olive (Vi skulle möta U & Co) men slutade i ett galet drinktestarslag som höll i sig från 12:30 till 16:30 och inkluderade sjukt god brunch och väldigt piffig medelhavsmiljö. Kvällen avslutades 23:15 efter det att vi blivit ivägdragna till ”Opus”.

Blue Ginger

Det är halloween-party på Athina ikväll och klädseln är strikt svart eller vit (hmm jag tror att det är så de klär ut sig i det här landet). Jag funderade på att klä mig i vitt á la P Diddy och ansluta men nu känns det som att jag och M borde äta finmiddag och kanske sippa en fingrogg istället, då party-mooden inte står så högt i kurs.

Det blir ”Blue Ginger” på Taj West End.

Alone

Jag har känt att vi glidit ifrån varandra mer och mer då våra liv utvecklats och skiljt på sig extremt de senaste sju månaderna, visst tycker jag fortfarande om M men den här galna miljön sätter galna krav och jag kastas från ett stressigt jobb till ett stressigt liv utan förståelse och känsla.

Sure, vi kan skylla på statistiken och att det ”aldrig brukar fungera” när man ger sig in på sånt här med att flytta och ge sig på andra världar men tyvärr så har nog även vår kompatibilitet en del i det hela. Mina indiska systemutvecklarkufar skulle nog ha uttryckt det som ett visst interoperabilitetsproblem.

I’m on my own.

Plast på plast

Förpackningarna här i Indien är helt galna, det är tokofta som man köper saker som är paketerade i två paket. Det jag menar är alltså att när man öppnat det första plastpaketet så ligger det ett ytterligare paket i paketet (som det gamla tricket med stort paket som innehåller ett mindre som folk körde på tråkiga födelsedagspartyn). Hur som helst så känns det inte så ”environmentally friendly”.



På tal om godis så fick jag en finsk lakrits-sändning igår från Ms mamma, galet mycket och väldans gott.

Föråt mig bara lite.

GOA

Goa var kalas, solen sken som attans och huden fick sig en lite rosig ton som faktiskt fixade sig i slutändan och brunade till sig ordentligt efter några dagar. Mycket god mat, fest, turistande på hyrd moppe och bad.

Nice shit.

Happy Divali!

Jag kan inte riktigt fullt ut passera förbi en svastika utan att tänka på ett laddat andra världskrig. Indierna kör den stenhårt dock, då den faktiskt är en symbol för sol, lycka, styrka och glädje. Så fort det är fest så dras den fram och jag var tvungen att köpa den här divali-kakburken från Cookie-man.

Som reclaim-the-symbol-terapi.

Country Manager

Pratade med mammsen igår och både hon och pappsen började tycka att smärtgränsen var nådd kring det dassiga svennevädret. I veckan åker de tillbaka till Spanien (Alicante) och kommer tillbaka någon gång kring april-maj nästa år.

Varje gång jag berättar om mina föräldrars val att pendla mellan Alicante och Ljusterö så liksom bröstar jag upp mig lite för det är banne mig riktigt jäkla smart. Varför ska man uthärda en svensk vinter när man kan hänga nere i hamnen och sippa espresso i Alicante? Varför ska man uthärda en turistsäsong på Costa blanca under sommaren när man kan njuta av en skärgårdsidyll i Stockholm?

Min syster är "Country Manager" kvar i Sverige.

Hmm kanske inte lika kul.

Äntoorasch

Jaaa jag vet att alla redan ältat serien in extenso på bloggar hit och dit och att jag är världens slöaste på att ladda ner grejer men jag har äntligen sett Entourage nu. Alltså jag har inte sett "tutti" men säsong ett och nästan säsong två (har bara några avsnitt kvar). Trean laddar nog klart vilken sekund som helst.

Den är faktiskt brutalt bra, snygg och tuff. Just the way I want it.

Jag och M ska förrresten till Goa på torsdag då fredag är ”ledig” här i Indien (Divali). Jag är sjukt taggad och hoppas på lite hav och svalkande drinkar. Vädret är ju inte det optimala i Goa just nu då monsunsäsongen fortfarande ska hålla i sig en vecka eller två men kollar jag forecasten så ser det helt ok ut. Klart vi får leva med att det är småhett och fuktigt men jag ska ändå bara bada…

It’s going to be sooo nice.

Snark

Jag är så trött på ministergojandet just nu så att jag får narkoleptiska anfall, vilka jävla sopprötter… Nu ska de nya dessutom avgå för att de betalat hemhjälpen ”svart” eller inte betalt TV-avgift.

Dubbelsuck

Om de inte kan stå pall för de här grejerna så kan de lika gärna dra… Jävla ryggradslösa stackare som inte pallar trycket, de skulle ha behövt lite mer mobbning som unga och på det kanske man skulle ha gett dem en snabbkurs i retorik och en kring hur man jobbar under stress? Hur som helst så vill jag åter poängtera att kan man inte som minister snacka sig ur det här dumheterna eller ens komma på en halvdålig bortförklaring och ”vifta bort det” så kan man bara ta sitt pick och pack och sticka. Hej då!

Jävla idioter.

För övrigt så är TV-licensen det trögaste som finns i hela världen. Varför i helvete ska man betala den separat när andra skattepengar är öronmärkta till kultur? Varför väljer de inte bara att höja skatten med någon promille så får de ju in de pengarna i alla fall, varför allt det här jäkla ”snigel på ögat” och trams som går på TV inklusive tv-peljare och andra dumyrken! Varför finns de här människorna egentligen? Varför löser man inte det här genom att integrera den här kostnaden i annat så att folk tvingas betala den, på samma sätt som mina skattepengar går till att delfinansiera teateruppsättningar, studiefrämjandekurser i gitarrspel och kroki med mera. Same fucking same.

Sen det här med att betala sin hemhjälp svart, varför säger hon inte bara ”jo det har skett för vi tycker inte den tjänsten ska kosta så mycket och när vi blev erbjudna det skattefria alternativet så tog vi det utan att blinka”. Det visar ju bara att de behövs lite blått tänkande i dagens Sverige, vi måste se över hur skatterna ser ut och hur mycket vissa saker kostar. Sen är jag trött på det här med att: ”Jamen de har ju pengar varför betalar de inte skatten för?”. Folk är ju så tröga så man baxnar, även om jag skulle ha tio miljarder på banken så skulle jag inte betala skatt för en städhjälp, varför skulle jag välja ett dyrt alternativ om jag kan få exakt samma tjänst billigare?

Vem i hela världen gör sånt? Vem tar den dyra hantverkaren för att det är mest korrekt? Vem renoverar badrummet/köket vitt när man blir erbjuden att få samma tjänst svart och därmed typ hälften så dyrt? Vem betalar en TV-avgift när man enkelt kan välja att inte betala den och ändå få samma tjänst? Alltså ärligt?

Pallar ni inte trycket tanter? Ska ni avgå för de här skithistorierna? Såklart ni ska avgå ni skulle ändå aldrig ha platsat, det såg jag ända från Indien.

Lama jäklar.

Tillbaka på bänken med er.

Home party deluxe

Vi har tagit det ganska lugnt i helgen då M drog på sig lite magsjuka i fredags och det är ju sisådär kul att flänga runt på fest om man är lite "risig". På lördagen drog jag dock ut på bravader som började på 20ft high med mat och dryck, fest på F-bar (Le Meridien), hemmafest hos hitiki (ett bolag med sjukstort hus och tjoande tyskar) och slutligen efterfest hos Nelson.

Galnast var nog hemmafesten (den innan Nelsons takterass) för den var tokstor med gästlista och egen security, man kan nog kalla det för hemmafest deluxe för huset var gigantiskt och som sagt sjukt mycket folk.

Tutti frutti så gick det rykten om att vi var 250-300 pers och det var ganska hög musik som spelades både ute och innomhus tills polisen kom och stängde ner allt (jag tror polisen förvisso kom flera gånger men vid tre-fyra på morgonen så är de inte lika lättmutade som de som kom tidigare).

På söndagen var jag ganska trött men gick ändå upp halvtidigt och strosade iväg på gratis-Leela-brunch med M som bjudits in av OWC på någon typ av divali-party.

Sen låg vi vid Leela-poolen tills solen gick ner.

17 kronor

I morse kom det in en liten suzuki-kille på kontoret för att droppa min bil på verkstad. Jag gillar egentligen inte när de skickar folk som ska lämna/hämta saker för då blir det bara ytterligare ett led som kan ”bli sent” eller inte dyka upp alls (indienproblem) och då det är fredag idag så vill jag ha den körduglig (med tuta) innan 17:00.

Jag håller tummarna.

By the way så hörde ägaren av sig till mig igår och sa att han fått ”böter på bilen” hemskickat till sig. Tydligen så hade jag åkt bil och pratat i mobiltelefon, är det någon snabb polis som ser det och skriver upp mitt bilnummer så får man böter på posten. Well, jag hade ingen aning om att det var olagligt och med tanke på att boten låg på 100 rupies (17 kronor) så tror jag att jag fortsätter.

Speciellt nu när jag får tutan fixad.

TGIF.

www.jeevansathi.com

Jag tänkte bjuda på en länk som är ganska rolig men samtidigt lite småläskig. Det är det här med att gifta sig och hitta passande partners till de arrangerade äktenskapen i Indien som ibland får lite konstiga proportioner...

Internet är ju jäkligt coolt dock och ni svennar som sitter hemma och knappar på spraydate kan ju slänga er i väggen för http://www.jeevansathi.com har över sexhundratusen giftasugna.

Sjukt rolig sajt att surfa på.

Någon som behöver en donna i sari?

Bodybuilder

Jag lackade ur lite när en av mina designers gång på gång gick ut i loungen och pratade i mobiltelefon. Han la säkert femton minuter per timme under hela dagen, ja det kändes som att han ständigt hade någon som sökte honom.

Jag: Do you have an ad selling your bike on the web or something? You speak on the phone constantly...
Designer: To be honest I have a matrimonial add for my sister, one guy is almost fixed
Jag: Ohh he must be wealthy
Designer: No, It’s not like that. I just want him to have a good job.
Jag: And to be stylish.
Designer: No
Jag: And to be a bodybuilder
Designer: No
Jag: What do you want, a nerd?
Designer: No
Jag: Well stop speaking on the phone; you’ll have to solve your sister issues after working hours
Designer: Ok

Kastrerad

Jag känner mig helt ineffektiv i trafiken och alla rickshaw-förare, vingliga cyklister, kossor och små ponnys som man springer på sådär i morgonrusningen liksom småler hånfullt och totalignorerar mina helljusblinkningar.

Hörs man inte så finns man inte i det här landet.

Min tuta är sönder, toktyst.

Jag tror jag "överanvände" den.

I’m so doomed.

Konsulter, party & middag

I slutet på förra veckan och i helgen så fick vi äntligen lite ordning på våra ”extraresurser”. Vi kände att vi behövde lite hjälp för att dra ner arbetsbördan i några projekt och hyrde in några konsulter från ett bolag här i krokarna. Det är bara ett litet crew på två-tre pers och vi har kört dem lite på distans genom att skicka uppgifter till dem och få tillbaka färdiga lösningar eller tips, funkar helt ok och kostar bara 8 dollar i timmen. Tanken är väl att sno över dem hit om de är bra, alltså ta in dem hos oss. Alla vägar som leder oss rätt i den indiska resursdjungeln är ju faktiskt guld värda.

I fredags var jag och M på svennemiddag. Jäkligt trevligt ställe som heter Bangalore Bistro och som ligger i en überdesignad takvåning med stor terrass mot Brigade road. Det hela var ett litet event som INDPRO satt upp och vi sprang på både Volvo och ABB-människor och pratade galna indienprojekt innan vi blev ivägdragna till HINT och senare hem till Nelsons takterrass med efterfest.

Lördagskvällen var Athina för hela slanten och jag var väldigt nöjd över att stapla in tretton pers förbi köer och kassor. Egentligen så tror jag att jag bara får ta in fem gäster men hmm han ”Mr unit manager” gillar nog mig och vi bränner ju faktiskt bra med pengar i baren.

Söndagsnatten var gratisfest med sprit och finger food då Jack Daniels (whiskeyn) firade födelsedag på Blue Bar. Jäklig mycket folk, sprang på några familjära ansikten, sippade några findrinkar och snaskade trevliga tilltugg. Vi var ändå hemma vid tolvsnåret då vi var tvungna att tänka på jobb och måndagsmorgonen.

I’m a grown up.

Happy days

Det har varit lite hattigt i bloggandet den här veckan och igår accentuerades det hela av en indisk strejk som stängde ner stan á la när Raj Kumar dog (Okej inte fullt så våldsam). Strejken hade att göra med en landgränsdispyt som "Kannada-aktivister" kände för att bringa till skyarna och inga bussar, inga skolor, banker, utländska TV-kanaler, IT-industri, well you name it... Allt var stängt.

Skönt för vissa, men ett jäkla hallabalo för mig. Vi har ju en storkund som ska ha "delivery" på fredag och av den här veckans tre dagar så har det jobbats på kontoret en endaste. Tur att jag satt upp ”gnällschema” på kvarvarande torsdag-fredag, folk som sitter tight med projekten får jobba 08:00-20:00.

Inga glada miner direkt.

Puja

Sorry om jag inte hört av mig på några dagar men vi har haft långhelg (ja hmm förutom det ständiga ringandet i telefonen då). Långhelgen har att göra med ”the festival season” här nere och är ett led av firandet av Mahatma Gandhis födelsedag.

Det är lite som julafton, först smyckar man kontoret á la ”koh pang jang” med lampor och julpyntsliknande attiraljer sen så kör man hela Hindu-racet med full ”puja” och tänder rökelse, offrar frukt åt gudarna, pangar en brinnande melon och låter datorerna vila i tre dagar.

I am not kidding.

Min bil fick sig en vända den med…