Smärtstillande spray
Jag drog med M på Carans (WM-Data Caran AB) intåg i Indien via Taj West Ends ”Ball room” (fin-event som inkluderade ”the Governor of Karnataka”, alla stiffa höjdare från exportrådet och en samling svenska bolagsnissar).
Det var faktiskt ganska kul att höra på engelska-med-ordentlig-svensk-brytning-talare, kolla laser show och att få stå upp och försöka sluta småle när indiska nationalsången spelades (låter typ som smurfhits). Till och med gratis-buffén med tillhörande vin var smarrig och det fanns ordentligt med folk att nätverka med.
M fick dock en släng av nackspärr som eskalerade under kvällen. Det började som ”jag har lite ont i nacken” och slutade i att hon knappt kunde sitta upp. Vi åkte med andra ord hem tidigt och hittade ett 24/7 apotek på vägen där jag köpte smärtstillande på spray, som åkte på direkt i bilen, (det stank tigerbalsam men hade tydligen samma dämpande effekt som kylspray) och ett paket med ordentliga pain killers.
Jag borde ha anat att det skulle sluta i herrejösses-nackspärr med tanke på att det faktiskt redan var lite halvgalet tidigare på dagen och hon hade ju faktiskt lyckats bränna en av mina Lexington handdukar i mikron när jag kom hem efter jobbet (redan här borde vi börjat ana oråd). Hon hade spenderat dagen med att värma upp dem och ha dem på nacken till dess att hon glömt den på ”lite för länge”.
Luktade nice.
Det var faktiskt ganska kul att höra på engelska-med-ordentlig-svensk-brytning-talare, kolla laser show och att få stå upp och försöka sluta småle när indiska nationalsången spelades (låter typ som smurfhits). Till och med gratis-buffén med tillhörande vin var smarrig och det fanns ordentligt med folk att nätverka med.
M fick dock en släng av nackspärr som eskalerade under kvällen. Det började som ”jag har lite ont i nacken” och slutade i att hon knappt kunde sitta upp. Vi åkte med andra ord hem tidigt och hittade ett 24/7 apotek på vägen där jag köpte smärtstillande på spray, som åkte på direkt i bilen, (det stank tigerbalsam men hade tydligen samma dämpande effekt som kylspray) och ett paket med ordentliga pain killers.
Jag borde ha anat att det skulle sluta i herrejösses-nackspärr med tanke på att det faktiskt redan var lite halvgalet tidigare på dagen och hon hade ju faktiskt lyckats bränna en av mina Lexington handdukar i mikron när jag kom hem efter jobbet (redan här borde vi börjat ana oråd). Hon hade spenderat dagen med att värma upp dem och ha dem på nacken till dess att hon glömt den på ”lite för länge”.
Luktade nice.
posted by Östermalmsräven at 07:21
3 Comments:
Min sambo är expert på att elda upp saker i micron.
Trodde det var en skröna att popcornpåsar kunde börja brinna tills L kom in i mitt liv. Senast så brann påsen med låga. Inte bara rykte utan man hade kunnat grilla korv på den.
Hur det är möjligt vet jag inte. Men lite kul på sitt eget skruvade vis.
Ändå skönt att det finns preparat som har effekt. Det starkaste man kan få på ett svenskt apotek är väl ipren för vuxen.
Trevlig helg mannen!
martin: Hmm jo jag fattar inte heller hur de lyckas...
sonny: Så sant, så sant. Men om jag ska vara ärlig så köpte jag herrejösses-sprayen just på grund av att de inte hade ipren på tub hehehe... Man kan aldrig få allt.
Skicka en kommentar
<< Home