Konstpaus

Jag skulle nog snarare säga just det att på riktigt så har jag ju såklart inte slutat med bloggen. Det hela har väl snarare med omständigheterna att göra och att min "fas 1" av londonverksamheten tagit i stort sett all min vakna tid de senaste veckorna.

Nu är dock allt uppe! Vi har kontor som renoverats, möbler som köpts in, lap tops och mjukvara, kontrakt, bolagslicenser, internet och telefoner och allt sånt där hallaballo som räknas in i ett väloljat företagsmaskineri.

Äntligen kan fokus flyttas från "uppsättningsfas" till "optimera business and profit -fas". Nu jäklar kommer det börja hända grejer.

Hur som helst ska jag bara till Indien först.

Ska ju gifta mig för er som inte minns men efter den vuxenpoängsfullpotten så kommer dock bloggen igång igen på riktigt, sisådär alldeles lagom till julruschen...

...eller inte...

Kalla det konstpaus.

So long!

TGIMF

Ja så blir det ibland

Jag har nog jobbat hundra timmar den här veckan och inte har det varit lätta timmar direkt...

Jag har fixat hantverkare till kontoret och satt bra deal/tidsplan (good price for you!), fixat med telefoner/internet (BT och deras cp-byråkratiska mongo-support kan dra åt helvete), sett till så att jag fått alla nycklar till alla låsen i nya kontorsbyggnaden (de som skulle hjälpt mig från Savoys, Adler och Culpeper är riktigt ohjälpsamma människor som alla borde få sparken), jobbat med kundprojekt och halvt som halvt avskedat en i mitt team (ryker fullt i morgon fredag) samtidigt som jag hittat en bra ersättare som vi knycker från Accenture.

Hetsigt?

Ja lite smått.

Men på onsdag nästa vecka är allt uppe och då flyttar vi in sörrö, tack och lov.

Thank good it's motherf***ing Friday.

I morrn alltså.

Can fat kids hunt?

Mannen som tog fram konceptet och namnsatte serien "Can fat kids hunt?" måste ju ändå på något sätt vara ett geni (Hur kan man annars lyckas genomföra hela konceptet från idé till TV-bolag?).

Jag kommer nog aldrig någonsin att se ett helt avsnitt men kommer troligtvis zappa förbi någon gång och elakt skratta innan jag zappar vidare.

Klicka här och läs om konceptet.

Engelsk white trash TV på hög höjd.

Folk som följer sånt här är galna.

Deadline

Jag har haft det lite småhektiskt och det första som tyvärr hamnar åt sidan när man har "för mycket att göra" blir min stackars blogg. Hur som helst så han jag ändå med ganska mycket i helgen inklusive flera timmars jobb, festa med U samt gå på Tate med M.

Nya kontoret börjar ta form men vi sitter fortfarande kvar nere på Sheraton Street, i det e-office som vi drog igång för två veckor sedan. Kontoret uppe på Charlotte Street måste dock vara super-duper-full-färdigt i slutet på den här månaden då vi faktiskt sagt upp kontoret i Chelsea Harbour samt endast har e-office fram till slutet på månaden.

Deadlinen om två veckor känns dock som något vi behöver.

Deadlines är bra, they make things happen.

På ett bra sätt.

Höjdpunkter

Ifra i Dublin har ju faktiskt sina höjdpunkter och förutom det mycket givande mötet jag höll på spanska med en storspelare från iberiska halvön så avslutades hela köret ikväll på guinnes-fabriken i hjärtat av Dublin.

Förutom svart öl så serverades det smaskig mat och skönt barhäng uppe "i tornet" med 365 graders vyer över Dublin.

Är man lite lätt salongsberusad och småtrött efter en hel dags jobb så kan staden faktiskt se riktigt fin ut just därifrån.

Hmmm ja nattens mörker gjorde ju sitt också.

Dublin

Jag känner mig lite som amerikanarna som kom på besök nere i Bangalore och som i stort sett aldrig såg staden men ändå tyckte den var underbar då de bodde på Leela Palace och gullades till insikt att Indien var lika fantastiskt som det femstjärniga hotellet.

Om jag ignorerar smutsen på vägen hit så måste jag säga att Dublin är fantastiskt, jag sitter i ett stort och fint hotellrum (som dessutom inte är mycket dyrare än vilket dussinrum i London som helst) och får iväg lite mail medan jag väntar på att resten av bolaget ska anlända. Jag har utsikt över golfbanan, de tre helikoptrarna och den Rolls Royce Phantom någon mycket strategiskt parkerat mitt vid ingången.

Fint.

Jo by the way jag är alltså på IFRA som hålls ute på "Citywest Hotel, Conference, Leisure & Golf Resort". Det kanske låter piffigt och visst är det så men at the end of the day så är det ändå bara ett gäng "suits" i krokarna.

Dagen till ära har jag min Ralph Lauren slips. Jag gillar egentligen inte Ralph Lauren men jag var tvungen att köpa den så fort jag såg den i affären, tummat lite på den och läst på baksidans lilla etikett.

"Hand made in Germany"

Hahahaha, jag tycker det är komiskt.

Varför lägger man en sådan produktion i Tyskland av alla länder?

Ralph, vakna till lite nu!

Ryska hustlers

Jo min svåger-dejt gick ganska bra (det behövdes varken inslag av "hårdast handslag vinner" eller power-stirrande hahaha) och fredagens hallaballo med mitt team var sansad men ändock ett bra slut på en bra vecka.

Idag blev det häng med H samt bio (Eastern promises) som var riktigt bra faktiskt. Ryktet går dock att London-Ryssarna inte gillar den alls då den tydligen sveper en viss aura av ifrågasatt uppriktighet över deras business. Hmmm vadå trodde någon allmänt att nyrika ryssar har helrent mjöl i påsen från början?

Jag hoppas att nästa vecka blir riktigt kalasbra och att det riktiga "nya kontoret" kommer på fötter med internet, bord och stolar och sånt.

Ta i trä.

Peka och gasa

Vi är igång nu, alltså min första-fas-UK-setup. Ett litet team på 5 pers sitter för stunden och har utbildning kring våra produkter samtidigt som jag härjar runt och försöker slutsätta kontrakt kring office/anställda och så vidare.

Hektiskt.

Snart har vi dock kontoret på Charlotte Street så då lugnar det väl eventuellt ner sig lite (efter det att internet, telefoner, stolar, lampor, bord och alla trevlighetsprylar kommit på plats).

Äsch nu känns mentaliteten lite "peka riktning och håll full gas ditåt" och då är man allmänt lite smått PMS-ig med folk som bromsar processen och hela det här konceptet med blogg har en tendens att stryka lite på foten.

I'll make it up to you.

Snart