The shit!

Bangkok var sjukt mycket coola partaj och shopping. Jag handlade sa mycket stuff att jag var tvungen att kopa tva nya vaskor. Alla Partyn var kalas och jag har varit pa sa sjukt mycket coola klubbar de senaste dagarna sa jag ar helt matt. Det galnaste ar att det alltid ar massor med damer overallt, pa nattklubbarna ar det alltid 80 procent ladies och alla har sjukt cool stil och ar jakligt tighta (me like so much).

Jag har varit i Krabi i tva dagar nu och vi har hyrt bat (akt runt till lite oar), snorklat hela dagen, drinkat lite vid var pool (sjukt fin pa taket) och nu en snabb middag innan vi partajar ytterligare en liten svang (vi har bjudit lite folk till var takpool hehehe).

Imorgon aker vi till Phuket och laddar infor nyar.

Klart slut.

Butter cups

Japp de är väldigt ”vårdande” mot chefer här i juletider och jag har fått både presenter och snälla julhälsningar från mina medarbetare. Jag tror det var kakburken och det lilla jultalet följt av maten igår som fick dem extra mjuksmöriga och uppskattande.

Min favorit hittills är det är e-kortet.

Ikväll åker jag till Bangkok!

Årets sista

Igår avnjöt vi årets sista "Blue bar" samt årets sista nattliga clubsandwich på "Park" och ikväll blir det årets sista middag på "Sunny’s". Jag bokade precis storbordet för 12 personer och det blir vår sista middag innan vi delar upp oss och åker till Thailand, Goa och hmm ja lite överallt dit folk ska över jul och nyår.

När vi kommer tillbaka är det 2007.

Jäkligt futuristiskt.

Borde skriva nyårslöften i år.

Eller inte.

Skattemeck

Jag har precis haft möte med min skattejurist och resultatet är sunkigt deluxe. Visst är det korrekt att betala skatt och ge tillbaka till samhället eller vad ni nu vill kalla det men ibland går det lite för långt tycker jag. Av min sista löneförhöjning som jag fick förra månaden så går 60% av slantarna åt till skatt och ingen levande indier kan göra så mycket åt det. Visst kan jag snirkla undan 15-20000 SEK om året genom att skatteinvestera i ”mutual funds” men sen tar det stopp. That’s it!

Lite Sverige över det hela.

Surt.

Julkakor utan tomtefoto

Jag har köpt finburkar till mina medarbetare idag. Det blev "Cookie mans" stora cellofanpappersinslagna burkar med fint jultryck. Kakorna är sjukt goda och burkarna är riktigt bauta och fint "juliga".

Dock hade jag lite problem med att få in allt i bilen (jag fick hjälp av två cookie-man-indier) och sedan var det alla de där extraprylarna man fick "på köpet" som strulade till det lite. Till varje plåtburk som säljs under juletiden så får man med en jul-CD och ett gratis snapshot på sig själv och cookie-man-tomten (en kakgubbe med tomtedräkt).

Hmm jag satt i deras ”julstuga” och fick påsvis av CD skivor innan jag bestämt tackade nej till fotograferingen med cookie-man-tomten (även om det säkert skulle ha blivit en skön detalj för mina medarbetare att som tillägg till kakor och jul-CD få ett tomtefoto på chefen och cookie-man-tomten hehehe).

Nästa år kanske.

Indian Style vs. STHLM

Jag gillar Indien och speciellt nu när jag byggt upp ett litet nätverk med människor som jag kan kalla vänner. Vi klämmer ut det mesta av Bangalore och har koll på sköna partajställen, lounger samt restauranger och nu när det dessutom tagits regeringsbeslut om att de ska förlänga öppettiderna á la Europa (från och med nyår och framåt) så är vi faktiskt mer än nöjda.

En liten grej bara.

Indien är inte Europa. Alls. Det är bullrigt och stökigt, folk är galna och av totalt olika uppfattning än vad gemene man hemma är. Att sätta upp business i det här landet är ett hästjobb och man springer på nit efter nit efter nit om och om igen. Man lär sig sjukt mycket men man förändras även negativt, man blir hård och gruffig och ibland kommer jag på mig själv med att växa in i rollen som kravställare deluxe och typ ond enväldig diktator.

Man blir lite det som förväntas och det som förväntas är inte alltid det man vill bli.

Tanken var att jag skulle bli kvar här ett tag och de här nio månaderna (blir nio om tre veckor) har släntrat igenom ganska fort. Nu är det dock kämpigt och jag vet inte om det hela har att göra med att det var längesedan jag var ledig men något i mig kryper sakta fram och vill ut. Jag saknar min värld, den värld där du kan spelreglerna och den värld där du kan få det du vill när du vill ha det.

Jag var inne på hemnet och kollade lägenheter i Stockholm. Jag hittade en piffig tvåa på Karlavägen och var faktiskt med i budgivningen en sväng innan jag kom på att det nog är bäst att se lägenheten "IRL" innan man faktiskt köper.

Hmmm jag måste bara ta och skärpa mig, det blir nog ”nya tag” efter Thailand.

Minst ett halvår till.

Kanske lika bra

Vi är med varandra hela tiden, H, L, U, D och jag. Fredagen var fest på Athina och efterfest hos U, Lördagsmorgon glass på ”mamma mia - gelato” med H och sedan frulle med gänget på Sunny’s och vidare med fest på Fuga. Söndag bestod typ av att vakna upp och brunch med alla på Leela som sedan blev häng vid poolen och sedan mat på Sunny’s (vår favvo) och fest på opus samt avslut på club 9.

Vi är med varandra hela tiden och jag har egentligen inget emot det, vänner är ju vänner och vi tyr oss till varandra då vi har något gemensamt. Det är lite ”vi mot dem” här i Indien och hittar man någon med samma tankesätt så är det lätt att hålla fast vid dem.

En liten parentes dock.

H

Alltså vi har ju inte lovat varandra evig trohet men vi uppför oss båda som det och dessa veckor nära nära varandra sätter sina spår. När något går fel eller om jag exempelvis tycker hon är töntig som sitter och skvätter vatten på U och D (sen ”after party” mat på Park) och säger det "lite för hårt" så blir hon så illa vid sig att hon vill gå hem. Jag måste typ krama henne och säga ”hey it’s no big deal” för att hon ska släppa det (såklart släpper hon det inte och det förföljer oss hela resten av kvällen) och äta upp club sandwichen innan vi släntrar iväg hemåt.

H är 18 år, jag är 29. Låt oss säga att vi springer på olikheter ofta som resulterar såhär.

Såklart springer man på olikheter hos de flesta människor, det finns ju ingen jäkel som ens skulle stå ut med att träffa någon som är precis som du själv men hmmm jag vet inte.

Kanske är det lika bra att det här är sista veckan på det vi haft.

Kanske lika bra att det hela bara rinner ut och låter mig fokusera på annat.

Thailand kommer ju att bli en nystart och ett bra slut är ju alltid en bra början.

Det finns ju egentligen så mycket annat att lägga energi på.

Fuck, jag har börjat ljuga för mig själv.

”Kanske lika bra” har blivit mitt mantra och mitt credo.

National TV

Jag var på ”Star News” i morse och blev intervjuad angående hur IT-bolag hanterar transportstrejker och hur vi gör när "folk inte kan åka till jobbet" (Det var rickshawstrejk i dag nämligen och då står banne mig Indien stilla).

Det hela var ett ytterst kort inslag där jag säger något i stil med “The software industry live its own life because it’s not like running a grocery store where all your profits suddenly decrease due to a shut down or a total strike. My engineers can work from home, in a beautiful park, at the beach or at the zoo. It does not matter. We just need a 3G internet connection card and a lap top. So when rickshaw drivers go for a total strike my coworkers just work from home.”

Det tog typ en halvtimme från det att första inslaget sändes till dess att min mobil började pipa. Mest var det sms i stil med ”ohh at the zoo huh?”

All PR är ändå bra PR och ibland är det värt att sitta granne med Star-redaktionen.

Speciellt när det är nyhetstorka eller när de är sugna på lite utfyllnad.

Hehehe.

Wednesday mojito

Onsdagskvällen startade som vanligt upp veckans partajkvällar och vi satt enligt tradition på "Blue Bar" diskuterandes kring hur och var vi ska strutta runt i Thailand. Vi har bestämt oss och nu har äntligen alla biljetter, diverse resorts plus hotell bokats in samt betalats.

Det blir shopping och fest i Bangkok i tre dagar och sedan ut till Krabi för stora vita stränder, ytterligare fest, god mat och bad i tre dagar (nyår blir på något beach party någonstans). Slutligen tar vi oss tillbaka till Bangkok för någon dag och sen dagen efter tillbaka till Bangalore.

Såja.

Nu är jag lugn igen.

Bokat och klart.

Jumbo

Vi ska bygga ytterligare applikationer för mobil + webbkommunikation så det är dags för mig att shoppa en ny telefon (vi måste ju ha något att testa grejerna på här i Indien) och till min stora fasa så står nu alltså Sony-Ericssons P990i på min inköpslista...

Alltså visst är den ”flaggskeppet” och full med lull-lull men den är ändock en av världens absolut största mobiltelefoner och exakt lika jumbostor som den tidigare modellen jag redan har. Pratar man i den mer än 1 timme om dagen (som jag gör) så får man ju banne mig tennisarm.

Jag blir aldrig av med de här jäkla tegelstenarna!

Hmpf.

Times of India (part III)

Jo jag vet att nyhetsvärdet med mina tidningsklipp börjar falna lite och vissa av mina medarbetare trodde faktiskt till och med att det var ett gammalt nummer som låg och skräpade i loungen. Hur som helst så är H och jag med i ”Times of India” igen (tredje gången på tre veckor). Den här gången i den vida lästa söndagsbilagan hehehe…

Helgens bravader

Fredagen spenderades på Athina och klubben ”DON”, egentligen var det jäkligt sugigt då temat var Bollywood och musiken passade bäst till färgglatt dans-koordinerande indier på "vita duken". Hur som helst så var stället fullt och eftersom vårt gäng är så jäkla stort så blir det kul hur kasst nu allt runtomkring oss kan tänkas vara ibland.

Lördagen startade skönt låååångsamt och jag var på ”fundraiser” med H och den skola som hon gör volontärjobb på. Det var faktiskt ganska roligt att se ett gäng 3-åringar som klätt ut sig till Jesus, Maria, Josef och hela julkrubban sjunga och dansa (hmm de fjuttsjöng mest och kossan försökte sno jesusbarnet från Maria så det var riktig höghöjdshumor).

Efter ”fundraisern” mötte vi upp med U & D på i.t-ALIA och käkade caprese och finpasta innan vi begav oss till I-BAR för en liten svängom.

Söndag var brunch på ”Windsor Manor”, drink på Olive, en sväng till Forum (shopping) och slutligen en kväll på Opus och Club 9. Det blev konstigt nog ganska sent (brukar inte bli det på söndagar) och idag är jag lite smågrusig i ögonen.

Flippa

Igår kväll var vi nere en sväng på Blue Bar (Taj West End) för att njuta av den varma natten, lyssna på skön musik och sippa välmixade drinkar. D var uppe och sprang i baren när han fick en väldigt närgången dam på sig, han är inte den som är den så han började samtala om både det ena och det andra till dess att han fick en ruggigt konstig känsla i kroppen.

Det gick för lätt.

Nästan läskigt lätt.

Hookers!

Gah!!

Vi drev med honom hela kvällen och om jag ska vara ärlig så tror jag inte hon var en riktig hooker utan det liksom bara slog slint i honom och han fick för sig allt det där man inte ska få för sig.

Han flippade.

Kvällen avslutades med Passion fruit cheescake, kaffe och chocolate mud cake på park.

Hahaha

Den lilla svarta

Jag har alltid varit en stor förespråkare för SonyEricssons mobiltelefoner med inbyggd mp3-spelare och ”smartcard” man kan ladda med mp3or upp till 2 GB. Jag har tyckt hela iPod-vågen var ganska löjlig och förstod inte att man skulle ha både mp3-spelare, digitalkamera och mobiltelefon i fickan. Jag var den som stod på barriärerna och skrek att snart, snart så kommer allt att finnas inbyggt i mobilen och då är det där lull-lullet historia.

Men sen såg jag den där svarta.

8 GB.

Fin.

Jag kunde bara inte gå därifrån.

Nu ligger den här på mitt arbetsbord.

Full-laddad med partajmusik.

Jag är en svag människa.

NYX

Igår var det premiäröppning för ”NYX, the elite club” på ett sjukt stort och snyggt überdesignat tak vid Residency road. Det var jättefint och jättestort med diverse sköna sektioner som delade up taket i ”Bed bar”, ”Exklusive Opulent Lounge”, ”Med & Sufi Restaurant”, ”The Oasis”, ”Open air Island bar” samt ”High decibel zone”. Varför jag kan nämna alla delar med denna precision har att göra med att jag fick en karta (har kvar den) över stället när vi kom dit för att underlätta navigeringen hehehe.

Mat och sprit var gratis och jag sprang på många bra corporate-kontakter, bland annat den nisse som vi just nu sitter i förhandlingar med angående ”UB”. Well, öppningsdagar kan ibland vara aningens "stiffa" då det inte riktigt är partymänniskorna som är ute och svirar utan snarare investerare, diverse politiker och kapitalmänniskor (Indian style).

Hur som helst så är nytt bra, snyggt det enda rätta och gratis alltid gott.

Disaster

Shit pommes I am heading towards disaster. Jag har ju nämnt H i lite olika sammanhang och visst började det som en ung dam jag höll i handen när vi partajade men vi har umgåtts grymt mycket i flera veckor nu, åkt iväg på resan till Kerala med mera och även om vi inte riktigt velat så har det börjat bli aningens seriöst.

Vi har ju lullat omkring och festat väldigt mycket och inte riktigt pratat om vår relation men det börjar som sagt ”sätta sig” nu. Hon blir lite lätt arg om jag ger andra damer aningens för mycket uppmärksamhet och jag har dessutom dumt nog börjat kalla henne för ”my girl”. Vi ser varandra djupt i ögonen och ler.

I really really like her. Alltså riktigt really.

Okej nu till disasterbiten. Som vanligt så är alla internationella människor här i Bangalore vagabonder, de dyker upp och hänger här i några månader sen åker de tillbaka till sitt riktiga land. H åker alltså tillbaka till London om fyra veckor och om mindre än 20 dagar så åker jag till Bangkok med U och L.

Snipp snapp snut, så var den sagan slut.

By the way så var H och jag med i kioskvältaren ”India Times” igår igen, jag börjar bli lite av en celebrity här nere hahaha (se nedan bilder). Skönt att de fick till mitt namn rätt den här gången, ”Victor & Lexi” (som vi hette sist) känns äntligen passé.

I’m heading towards disaster.
I’m heading towards disaster.
I’m heading towards disaster.

Mr. Wanker

Helgen har varit hektisk med mycket fest och skojfriska happenings (ursäkta ordvalet á la 60-tal). Vi var på en sjukt stor utomhusfest i lördags borta i White field som huserade 2000 pers plus ett gäng influgna DJ:s och under söndagen drog jag med U, D, H och L till Bangalore National Park (efter en utdragen frukost på Sunny’s) för att kolla på leoparder och krokodiler.

Söndagskvällen spenderade vi på Opus och ältade ”Pizza hut - incidenten” (som hände på väg ut till White field i lördags) när U fick för sig att organisera hela pizza-personalen till födelsedagsfirande (han sa att D fyllde år och att hans namn var Wan-ker).

Vi har allt på film.

Pubertalt.

Sjukt roligt.

Happy birthday Mr Wanker!

King of afterparties

Partyt på Fuga igår kväll var ganska ljummet, visst var det många man kände och det var mycket morsande och så men det kom aldrig riktigt igång. Efter Fuga gick vi en sväng till Club 9 (en liten hotellbar/restaurang som har öppet dygnet runt) och efter det gick vi hem till U för att kolla in hans nya gigantiskt stora lägenhet.

Läget och området var ju sådäääär men lägenheten var helt gudomlig. 5 riktigt stora rum i två plan må kanske kännas lite overkill när man är själv men han ska tydligen positionera sig som ”king of afterparties” så de 300 kvadratmeterna kan ju kanske behövas.

Med tanke på att stället är helt omöblerat bortsett från två sängar och en schäslong så lär det nog ta ett tag innan det slutar att eka.

Hehe.