Kanske lika bra
Vi är med varandra hela tiden, H, L, U, D och jag. Fredagen var fest på Athina och efterfest hos U, Lördagsmorgon glass på ”mamma mia - gelato” med H och sedan frulle med gänget på Sunny’s och vidare med fest på Fuga. Söndag bestod typ av att vakna upp och brunch med alla på Leela som sedan blev häng vid poolen och sedan mat på Sunny’s (vår favvo) och fest på opus samt avslut på club 9.
Vi är med varandra hela tiden och jag har egentligen inget emot det, vänner är ju vänner och vi tyr oss till varandra då vi har något gemensamt. Det är lite ”vi mot dem” här i Indien och hittar man någon med samma tankesätt så är det lätt att hålla fast vid dem.
En liten parentes dock.
H
Alltså vi har ju inte lovat varandra evig trohet men vi uppför oss båda som det och dessa veckor nära nära varandra sätter sina spår. När något går fel eller om jag exempelvis tycker hon är töntig som sitter och skvätter vatten på U och D (sen ”after party” mat på Park) och säger det "lite för hårt" så blir hon så illa vid sig att hon vill gå hem. Jag måste typ krama henne och säga ”hey it’s no big deal” för att hon ska släppa det (såklart släpper hon det inte och det förföljer oss hela resten av kvällen) och äta upp club sandwichen innan vi släntrar iväg hemåt.
H är 18 år, jag är 29. Låt oss säga att vi springer på olikheter ofta som resulterar såhär.
Såklart springer man på olikheter hos de flesta människor, det finns ju ingen jäkel som ens skulle stå ut med att träffa någon som är precis som du själv men hmmm jag vet inte.
Kanske är det lika bra att det här är sista veckan på det vi haft.
Kanske lika bra att det hela bara rinner ut och låter mig fokusera på annat.
Thailand kommer ju att bli en nystart och ett bra slut är ju alltid en bra början.
Det finns ju egentligen så mycket annat att lägga energi på.
Fuck, jag har börjat ljuga för mig själv.
”Kanske lika bra” har blivit mitt mantra och mitt credo.
Vi är med varandra hela tiden och jag har egentligen inget emot det, vänner är ju vänner och vi tyr oss till varandra då vi har något gemensamt. Det är lite ”vi mot dem” här i Indien och hittar man någon med samma tankesätt så är det lätt att hålla fast vid dem.
En liten parentes dock.
H
Alltså vi har ju inte lovat varandra evig trohet men vi uppför oss båda som det och dessa veckor nära nära varandra sätter sina spår. När något går fel eller om jag exempelvis tycker hon är töntig som sitter och skvätter vatten på U och D (sen ”after party” mat på Park) och säger det "lite för hårt" så blir hon så illa vid sig att hon vill gå hem. Jag måste typ krama henne och säga ”hey it’s no big deal” för att hon ska släppa det (såklart släpper hon det inte och det förföljer oss hela resten av kvällen) och äta upp club sandwichen innan vi släntrar iväg hemåt.
H är 18 år, jag är 29. Låt oss säga att vi springer på olikheter ofta som resulterar såhär.
Såklart springer man på olikheter hos de flesta människor, det finns ju ingen jäkel som ens skulle stå ut med att träffa någon som är precis som du själv men hmmm jag vet inte.
Kanske är det lika bra att det här är sista veckan på det vi haft.
Kanske lika bra att det hela bara rinner ut och låter mig fokusera på annat.
Thailand kommer ju att bli en nystart och ett bra slut är ju alltid en bra början.
Det finns ju egentligen så mycket annat att lägga energi på.
Fuck, jag har börjat ljuga för mig själv.
”Kanske lika bra” har blivit mitt mantra och mitt credo.
posted by Östermalmsräven at 05:55
6 Comments:
ljuga för sig själv är aldrig bra. men det är ju svårt att låta bli, ibland.
Kallas överlevnadsinstink tror jag. Eller var det stupidity? Jag har lite svårt att komma ihåg vilket... =)
(talar om mig själv nu, inte dig! haha. Hoppas att du klurar ut situationen. Let us know)
lilla J: Jo jag vet, det är en dum röra jag smörjt ihop. Klura, klura klura, klura.
Klura.
Klura.
Nope, ingen lösning alls.
Det är en tankenöt utan vettigt svar, som att dechiffrera ett elektroniskt lås med 1000 bitars kryptering.
Kortslutning?
Fuck.
Krama och trösta när hon svätter vatten.
Drar du henne i skrindan när hon blir kinkig också?
anonymous: Alltså hmm du greppar dåligt, jag kramar henne inte när hon skvätter vatten utan jag kramar henne när hon "tar åt sig" lite för mycket av ibland lite för, från min sida, hårt lagda ord.
Men hmmm jo det är klart jag drar henne i skrindan om det skulle behövas när hon blir kinkig, finns ingen anledning att vara stursk mot folk du gillar hahaha.
Äsch jag är väl som folk allmänt.
Ja, det är ju svart att säga om ditt mantra "Kanske lika bra" är att ljuga för dig själv eler om det faktiskt är sant.
Jag tror att stor aldersskillnad kan orsaka problem, men absolut inte nödvändigtvis.
Men, det kanske är lika bra..;)
Men det blir alltid bra till slut ända; en soft resa, lite drinks, vänner och retail therapy.
blancaflor: Ja du har så himla rätt och jag med (för jag vet det såklart) men det är just det som är så förbannat tråkigt...
Skicka en kommentar
<< Home