Athena
Gårdagen var ganska lugn till en början, jag gormade på min HR-kille att det tog alldeles för lång tid med de intervjuer jag vill att han ska planera in (jag ska anställa två nya projektledare), jag höll en utbildning för systemutvecklarna, knåpade ihop några mail och fiskade efter en systemarkitekt för en kommande offert.
Jag var ganska uttråkad när jag lämnade ”the office” vid sjutiden och bad min chaffis att vi skulle ut och reka några sköna ställen som ”stylisten” tipsat mig om.
Well, vi åkte runt och fann ganska många snygga hot spots och planerade in vilka dagar som vilken klubb skulle få dominera (vad gör man inte för att fördriva en kväll ibland).
Strax efter 22:00 fick jag ett sms från stylisten: ”Athena will be fun tonight… Come.”
Jag fick chaffisen att ringa runt till sina gamla hotellpolare för att luska ut var det här Athena nu låg och fick ganska snabbt svaret att det låg två våningar ner på hotell Leela. Jag reflekterade väl aldrig över att det lät lite ”källare” över det hela utan slängde på mig ett par finjeans och en finskjorta (jag har sjukt fina manchetknapar).
Vi kom fram strax innan elva och stället var helt galet coolt, det var tydligen en privat fest som någon hade med någon radiostation. Helt sjukt bra musik (typ grodan cocktailklubb möter bra sommarkvällar på F12) och klientelet var väldigt chict.
Jag börjar gilla Bangalore. På riktigt.
Jag var ganska uttråkad när jag lämnade ”the office” vid sjutiden och bad min chaffis att vi skulle ut och reka några sköna ställen som ”stylisten” tipsat mig om.
Well, vi åkte runt och fann ganska många snygga hot spots och planerade in vilka dagar som vilken klubb skulle få dominera (vad gör man inte för att fördriva en kväll ibland).
Strax efter 22:00 fick jag ett sms från stylisten: ”Athena will be fun tonight… Come.”
Jag fick chaffisen att ringa runt till sina gamla hotellpolare för att luska ut var det här Athena nu låg och fick ganska snabbt svaret att det låg två våningar ner på hotell Leela. Jag reflekterade väl aldrig över att det lät lite ”källare” över det hela utan slängde på mig ett par finjeans och en finskjorta (jag har sjukt fina manchetknapar).
Vi kom fram strax innan elva och stället var helt galet coolt, det var tydligen en privat fest som någon hade med någon radiostation. Helt sjukt bra musik (typ grodan cocktailklubb möter bra sommarkvällar på F12) och klientelet var väldigt chict.
Jag börjar gilla Bangalore. På riktigt.
posted by Östermalmsräven at 06:25
6 Comments:
Damn, halva inne på Stylisten. Snart är du också i den "Bangaloriska" skvallerpressen.
Bra att du "rekar" så boysen kan komma ner och göra stan.
Keep it up!
/P
Ah, vad roligt du verkar ha! Och de säger att pengar inte gör nagon lycklig. My a**!
Manchettknappar är helt klart mäns bästa (och bör vara den enda) accessoar efter klockan.
Manchettknappar ar otroligt snyggt. Och manligt. Aven skor ar viktigt. Snygga skor betyder oftast snygg kille med bra smak.
Jag använder inte manschettknapparna öht såvida det inte vankas bröllop och knappt då..men det är icke desto mindre stiligt.
Dock..det var inte det jag tänkte kommentera utan mest att det verkar vara rätt grymt där nere och att jag börjar tycka att var ett rätt listigt drag att flytta dit. Hur ofta kommer man hem från ett sånt ställe by the way...Indien då alltså...och hem som i Stockholm.
Din vän med japanjobbet är ju hemma redan. Lösa tyglar där tydligen... ;)
Heeey.... säg till då du har Aishwariya på G.... då kommer jag :)
ettett2: Vad trevligt att jag kan läsa om dina bravader på webben när jag vill nu, vi behöver aldrig mer prata med varandra och ändå ha koll hahaha...
Blancaflor & V: Jag har ingen fin klocka, det känns lite nittiotal över det och sen så krängs det så mycket kopior så rolexglasdagarna känns lite förbi. Manchettknappar är sjukt snyggt, men man får passa sig det finns mycket fula också...
odenplan.se: Egentligen kommer man hem när man vill, jag är ju ändå högsta hönset här och behöver inte planera in min semester på samma sätt som de i "produktionen". Problemet är ju att man vill visa framfötterna inför ledning och så vidare så man sätter upp vissa delmål som man vill uppnå innan man belönar sig själv. Jag åker hem en sväng i sommar och siktar i en senare fas på att vara hemma en vecka var tredje månad eller liknande...
Paki: Aishwariya är ju typ alla mustachindiers stora blöta dröm. Det är roligt att se vilka proportioner berömmelse kan få i det här landet... Hon är ju nästan gudaförklarad.
Skicka en kommentar
<< Home