M i Bangalore

Jag hade avskedsmiddag med GA igår då hans sex månaders trainee-period är över, idag flyger han tillbaka till Geneve. Vi spenderade några timmar på ”Cosmo” med ett gäng fransmän och käkade "spicy" mat och drack Kingfisher. ”Cosmo” är tydligen ”the original lounge” här i Bangalore, de som fixade dagens "hippa" ”Taika” började sina stapplande steg med det här huset (tre plan) och jag måste säga att de lyckades riktigt bra. Vi satt högst upp på terrassen.

M landade i Bangalore imorse, 05:10 var jag toktrött, och såklart (efter sjuttioelva mellanlandningar) så var hennes bagage inte riktigt med henne om man säger så. Well nissarna på "Gulf air" letar och letar så förhoppningsvis så står den svarta resväskan på flygplatsen i morgon…

Vi ska till ”i-t.ALIA” ikväll och käka gott, sen ska vi testa Internet hemma via PCMCIA-kortet jag precis fått med mig.

Starta på noll

Här i Indien så startar alla på noll, det känns som att de gör exakt så mycket som man ber dem om och aldrig någonsin i hela världen ett uns mer än det. Min nya städerska till exempel hon använde tvättmedel till att "moppa" balkongerna med för det var det första hon hittade i skåpet och i morse var jag tvungen att säga till henne om att vända kläderna ut och in innan hon hängde upp dem på tork då det ibland har en tendens att bli märken efter smutsiga klädnypor och ja hela det här meckiga med solblekning och damm osv.

Ni kanske tycker att det där var en småsak men jag har fler historier sörrö, där jag varit tvungen att säga åt projektledare att det är viktigt med kommunikation och att inkludera sin egen tid i de projektscheman de gör. Jag har även fått säga till vissa av utvecklarna att "testa av" de grejer de gör så att de inte fyller våra produkter med buggar. The basics alltså.

Hur som helst så är krumeluren på historien att jag börjar vänja mig vid det här nu och jag känner att jag kommer att vara en ”pain in the ass” (mer än vanligt) när jag kommer tillbaka till europeiska bolag och börjar tokifrågasätta allas kompetens och ”superdupertesta dem” innan de ens får titta åt skarpa projekt.

Hmm är det bra eller dåligt? När jag började skriva var det tänkt som något jobbigt och negativt men nu så känns det faktiskt som något bra… Klart man inte ska ta någons kompetens för given egentligen, oavsett hur länge de har jobbat i branschen och oavsett vilka flådiga bolag de tillhandahållit tjänster till (nu pratar jag inte om städerskan längre, hoppas ni förstod det). Däremot är det jobbigt att ha en VD/chef som ständigt inte litar på en eller ständigt ifrågasätter ditt jobb och den tid du tog på dig att göra det osv.

Well, jag antar att alla erfarenheter är av godo. Jag får snirkla ut något vettigt av allt det här...

Missade lite

Holy guacamoly vad lite tid man har över till bloggning när man är på semester. På något sätt så orkar man inte riktigt koppla upp sig om alternativet är att bada, åka till landet, äta pizza eller festa sådär allmänt.

Jag kan ju inte direkt påstå att jag hållt er á jour med mina bravader under Sverige-besöket och mina summeringar har utelämnat väldigt mycket matnyttigt. Exempelvis så nämnde jag inte M:s födelsedagsfest, lunchen ute på Gåshaga, barrundan under lönehelgen som gick över Hotellet, NOX, Riche och slutligen F12, Mina drinkar på taket (Anglais ”champagnebar”) och nu senast hur min nya städerska av någon outgrundlig anledning lyckades tvätta alla balkongerna med en halv kartong tvättmedel (måste köpa nytt).

Well, jag är tillbaka på kontoret i Bangalore nu så jag lovar bättring. Snittar man ungefär nio timmar om dagen framför datorn så finns det troligtvis alltid fem minuter över för bloggning och det finns ju alltid något kufigt att skriva om.

I’m back!

Snabbsumering tis/ons

I tisdags blev det min första och troligtvist sista kväll på fredsgatan. Jag hade förfest med BS och gänget, surplade vino tinto och spelade hög musik på kungholmen innan vi begav oss till F12 och de ”två tornen”. Jag varken frös eller blev blöt av regn så jag antar att kvällen var riktigt nice. Sprang på de gamla vanliga F12-människorna och drog slutsatsen att inte mycket förändras sådär på ett knyck. Samma människor, samma musik, samma ställen...

Onsdag blev "nya" Scandic Anglais som jag inte hängt på sedan Lydmars tider. Det känns som att allt ser likadant ut här i krokarna nu, designmässigt så är det lite Laroy möter Hoffen och Riche på det där nybygget. Vi drog vidare till uteserveringen på Stureplan och de ska ha guldstjärna för glas-staketet de har runt sig, jäkligt snyggt! Det blir lite äkta uteserveringskänsla när man kan se rakt in på något sätt. Förra årets buskvarianter som staket känns sjukt mycket tråkigare än det här.

Det slutade i lilla baren på Riche med en vodka tonic.

Not my cup of tea

Jag tänkte blogga om den pungspark till valrörelse som jag mött på fula plakat lite överallt och primärt var det tänkt att jag skulle fokusera på hur upprörd jag blir över dess banalitet, fördummande budskap och effektivt nedvärderande syn på svenska folkets intelligens.

Antar att det här med valet är ”the issue” på flertalet bloggar just nu, men jag orkar nog inte dra mitt strå till stacken.

Jag blir för upprörd.

Kungsholmen & Pensionärstennis

Igår styrde jag upp en ordentlig after work på restaurang ”Kungsholmens” ponton. Tanken var först att vi skulle till Gerdas men det var stängt där på grund av någon översvämning så det blev en trevlig kväll i goda vänners lag hos grannen kungsholmen i stället. Några öl och några kannor sangria gjorde susen, sen en promenad hem till fredhäll.

Knappt så man tänkte på regnet (Hello svennementalitet!).

Idag har jag och M spelat tennis och man kan lätt summera det som en pensionärsrunda. Det känns hårt att behöva erkänna att vi troligtvis behöver en veckas träningsduttande innan det kan bli tal om match överhuvudtaget.

Ikväll blir det mat hos min syster och sen en liten fest som enligt planer ska sluta på F12 (om regnet behagar att hålla sig borta).

Vi ska köpa wok nu…

I nöd och lust

Fredagen avslutades i goda vänners lag på en takterrass vid Tjärhovsplan och efter det att natten dragit över oss, ”tinto de veranon” tagit slut och mörkret lagt sig så begav vi oss hemåt i taxi.

Lördagen han precis vakna till när jag lassade bilen full, plockade upp sonny och ettett2 med respektive dam och surrade bilen mot Uppsalabröllop och partaj. Domkyrkan var finfin och festen på det anrika orangeriet var en riktig fullträff. Maten var smarrig, jag höll tal, dansade med diverse vänner, kusiner och allmänna kompisar till bruden och stupade i säng på hotell Linné kring tvåsnåret.

Hotellfrukosten på söndagen och eftersnacket kring festen tog upp flera morgontimmar innan vi samlade kraft, duschade, checkade ut, packade ihop alla stuffen och åter styrde familjebilen mot Stockholm city.

Jag är hemma nu.

Blir middag med M och hennes pappa ikväll.

No Gucci sir

Min resa till det kalla Sverige gick sådääär. Nya regler gjorde att jag inte fick ta med ”liquids” i handbagaget och indierna hade såklart skyltat á la femåring med ett A4 på de ständigt öppna skjutdörrarna in till flygplatsen (obefintligt med andra ord). Hur som helst så slutade det med att jag direkt innan boarding efter om och men fick lämna ifrån mig det mesta i min necessär och när jag köpt nytt idag på NK Man så slutade kalaset på över tolv hundringar.

När jag kom till Heathrow så kom de på att mitt handbagage var för stort så jag fick gå ut och checka in det med allt annat (tog typ 40 minuter) så jag var sist in på planet till Sverige.

Som grädde på moset så hade min hyrbil ”uppgraderats” då alla golfarna var uthyrda så jag åker runt i värsta familjekärran.

Suck!

Idag shoppade jag lite, var en sväng in på jobbet och lämnade lite grejer, åkte ut till J i Nacka Strand med min M, käkade tournedos, promenerade på en solig brygga och såg hobbyfiskare dra upp strömming.

Jag börjar glömma Heathrowbravaderna nu…

Här var det tomt!

Idag är det ”Independent day” här i Indien och de firar 59 år av egenstyre (eller kaos, beror på vem man frågar). Dagen till ära är det alltså dött på kontoret och jag är bara inne för att kolla läget, få iväg lite mail och chatta en sväng med Sverige.

Egentligen så är jag faktiskt klar, ska åka hem och packa ner den sprit jag köpt inför M:s födelsedagsfest i resväskorna och klura ut hur mycket handbagage man egentligen ska ha med sig (Jag flyger ju trots allt British Airways via ett terroristhotat Heathrow) och huruvida lap topen kanske får åka i stora väskan osv.

Jag håller er uppdaterade kring mina dagar i Sverige så gott det går här framöver (16-28 aug).

So long!

More than a bad hairday

Helgen har varit hård mot mig, i fredags åkte jag på VIPrumsinvigning men blev tvungen att vända hemåt efter det att jag börjat skaka och känna mig riktigt dålig.

Fredag natt: Delhi-Belly (magsjuk)
Lördag: Delhi-Belly (magsjuk) och kollade på TV

Söndagen var så deppig för då mådde jag äntligen bra men kände liksom att helgen var helt över så jag tröstade mig med ett par tommy hilfiger flip flops och en ”Maharadja och Company” (ja McDonald’s är freaky här nere) som var så stor att jag knappt fick in den i munnen(som en Big Mac och company i käften på en treåring).

Jag traskade in på TGI Fridays för första gången samma kväll också, käkade pepparstek med en australiensare jag sprungit på nere på SPA:t förra veckan.

Well folks, roligare än såhär blev det inte...

Idag är det kallabalik på jobbet igen och man kan säga att jag har slutat peka med hela handen och äntligen fått av mig bältet. Nu tror jag banne mig att skutan börjar räta lite på sig i alla fall.

TGIM!



Foto: MacDonalds India

Alla på en gång

Som ni kanske märkte så blev det inget bloggande igår, det blir så ibland… Jag är inne i en negativ spiral där min tid och den uppmärksamhet folk kräver av mig inte riktigt räcker till och det första som ryker blir ju faktiskt blogginläggen.

Av någon jäkla anledning så händer alltid alla saker på en gång, typ projektledarna måste säkras samtidigt som nytt folk ska in samtidigt som planer måste sättas upp samtidigt som jag ska gå på semester samtidigt som M tycker hon får för lite uppmärksamhet samtidigt som min telefon måste fixas samtidigt som projekt inte levereras i tid samtidigt som jag ska köpa presenter till ett helt gäng med födelsedagsbarn och giftassugna samtidigt som jag ska förbereda säljmöten samtifigrsajlhskahskh…

Hmm ja ni fattar.

Gnugga

Det är fortfarande lite "high chaparall" på ett av teamen här och jag försöker verkligen gnugga in i projektledaren hur han ska följa upp och säkerställa vad som gjorts samt hur han ska sätta upp kommande planering, scheman och leveranser.

Suck!

Ibland när de är som trögast så önskar man att man fortsatt sin bana som hederlig gammal projektledare i Sverige med stenkoll och lite sådär vänsterhandsstyrning... Jag antar dock att man inte utvecklas sådär jättemycket om man inte hetsar och stressar upp sig lite då och då hehehe.

En inbjudan till fredagsfest har dykt upp på mitt skrivbord men man kan ju inte direkt säga att inbjudan är sådär övertydlig, speciellt som adressen hänvisar till det två fotbollsplaner stora ”Leela Palace”.

Hmm jag får väl ringa och höra.

Testprojekt

Jaha ja, ni som kanske trodde att jag bara partajade här nere har ju jäkligt fel. Igår jobbade jag exempelvis från 09:30-22:16, ganska svettigt faktiskt.

Svårigheten just nu är den att hela ”staffen” här är relativt ny (själv har jag ju signat ett tiotal sen jag kom hit) och för att testa av dem lite och se om de håller måttet så låter vi vissa hålla i internprojekt. Igår så var det kris i ett av dem, ja de var så kassa så att jag nästan ville ta av mig bältet.

Hur som helst så förstår jag att vissa grejer "comes with the territory", indier har inte alltid samma inställning till saker som vi råbarkade och därför måste man ibland hänga sig kvar och peka med hela handen. Sexton-sjutton gånger…

Traveling sipper

Hela helgen har varit riktigt nice, fredagens partaj med schweizarna var ordentligt men i jämförelsevis med lördagens så stod det faktiskt i lä. Jag tror att det hela började med att vi av någon anledning satt på 13th floor, köpte drinkar och fick snurra på en Finlandia-tombola…

Jag vann en ”traveling sipper” och såklart såg jag till att ha en drink i muggen oavsett vart vi gick och tid på dygnet.

Av någon anledning så lät alla ställen vi gick till mig hållas, ingen ifrågasatte min mugg utan den blev egentligen bara en skön isbrytare och allmän konversationsstartare.

Söndagens brunch på Leela kretsade bara kring huruvida muggen kunde överleva en hel kväll och man kan lätt säga att muggen redan fått titeln ”best in show”.

Jag har den på skrivbordet nu.

Toys rule!

Nestlé boys

GA (I-flex traineen) har två schweiziska kompisar på besök i helgen som jag ska offra ett rum för hemma i våningen. Det blir nice med lite partajroomisar (samtidigt som man nätverkar med Geneve-kufar) så jag ser fram emot ordentliga sjöslag både ikväll och på Lördag.

Vi siktar faktiskt på Athina direkt ikväll och funderar på att köra en väl tilltagen lounge-jumping-festrunda i morgon (då man kan börja tidigare) på Cosmo, Taika, I-bar och slutligen Athina. Ja det där med ställen ”man borde gå på” har ju en tendens att ändra sig, oftast tröttnar man på själva lounge-jumpingen och fastnar typ på en skön tak-bar någonstans.

Jag fick förresten mitt I-access kort igår, och kortet är faktiskt väldigt generöst. Man står automatiskt uppskriven på listorna till alla events och kommer in gratis på helgerna (I-bar på ”the park”) samtidigt som man har 15% rabatt på käket i restaurangerna (Monsoon & i.t-ALIA).

Nice shit.

Gott vs. sockerchock

Maten i Indien är jäkligt god, jag gillar när det är lite spicy och man kan nog lätt säga att det gör Indierna också. Allmänt så har de god smak, det vill säga indisk kina-mat är också jäkligt god och Italiensk mat i Indien är nästan godare än i Sverige (I’m sorry ”Italiano”).

Det finns dock en akilleshäl i guldstjärnekavalkaden och det är deras enorma sug efter socker. Ska man dricka kaffe/té i det här landet så får man det med 60% mjölk och 30% socker och när det kommer till traditionella efterrätter så är de nästan värre.

Idag efter lunchen fick jag en rulle som smakade socker doppad i honung.

Jag var speedad i flera timmar.

Fågelbon och presenter

En fågel har byggt bo i vår köksfläkt så varje gång man drar igång den så blir det ett jäkla liv. Min assistent har bokat tid med en "kille med en stege" som ska plocka ut fågelbot och sätta ett nät i utluftshålet så att de inte kan bygga igen. Jag måste ändå säga att jag tycker det är lite småäckligt att det byggts ett unket fågelbo strax ovanför stället där man lagar mat.

Den sextonde landar jag för övrigt på Arlanda, artonde är det bröllop (Mor fyller år på samma dag), spring och lek fram till den tjugosjätte då M fyller år och sen så flyger jag tillbaka till ”Banga” den tjugoåttonde. Jag hoppas på tolv soliga dagar med mycket fest, mat och godis.

Jag måste börja kolla upp det där med presenter snart va?

Tight

Idag är det tight på jobbet, allt är planerat i minsta detalj; mina möten, introduktionen med de tre nya ingenjörerna, uppsättning av menyn till vår lilla fest (poolside at the park) som jag planerat den 1:a september (vi firar ett år i Indien), påbörja intervjuer med nya säljare osv.

Jag får blogga mer sen.