Headhunted
Jag blev headhuntad idag, första gången i hela mitt liv faktiskt. En ganska storskalig Vd och ägare av en av de stora byråerna på de finaste gatorna ringde upp mig. Han sa att de höll på att sätta upp nya bolagskonstruktioner och letade efter nyckelpersoner och strateger. Han hade hört talats om mig via någon på ett storbolag som jag jobbade med via mitt förra jobb...
Klart jag ska dit, måste ju höra vad karln vill.
Klart jag ska dit, måste ju höra vad karln vill.
6 Comments:
En får gratulera å det hjärtligaste! Lycka till, hoppas karln har nåt bra att komma med...
Spännande!
"att verka men inte synas"
tackar tackar och visst är det spännande, men visst är det lite galet också!
Haha...har själv fällt den kommentaren; "det händer ju bara på film" - men jag blev faktiskt uppringd via växeln på min förra arbetsplats (300 personer) av en kille jag satt bredvid på en morgonflight ner till Göteborg. Gissa om meddelandet på mejlen kändes pinsamt; "vem var det som hade flugit ner till Göteborg förra veckan och haft på sig det och det och ser ut ungefär som fröken L"?
Det hela slutade med en fika som slutade med ingenting men lite roligt var det ;-D
Lucy: jaaa, sånt där är ju sjukt roligt!
tönt
Skicka en kommentar
<< Home